jag skulle slå ner mig själv om jag visste att det var okej

nyss tänkte jag på hur jag alltid förvirrar mig själv, men jag blev inte förvirrad av att tänka på hur jag förvirrar mig själv.
jag tänkte också på hur jag kan lura i mig känslor. ibland retar jag mig själv och mina känslor och intalar mig att saker är så mycket värre än vad de i själva verket är. då börjar jag gråta. fast jag vet att jag inte har något att gråta för, det brukar jag kalla "jag vet inte varför jag gråter"-fenomenet.
typiskt tjejer.

/den upprivna, jobbiga tjejen