Skoja. Det fanns helt enkelt inget bättre rim till finnes i min brutala hjärna. Den har bara brutala ord. Den vill ge alla i världen ett sjuhelvetes kokstryk! Nej, detta tänk måste få ett slut... Det är inte ok att min ena hjärnhalva säger saker och den andra håller med.
Var jag vill komma är att hey, min vän Joacim skall sända mig ett brev från Vaxholm (obviously eftersom han bor där) och därifrån (bortsett från brevet jag skickat) så börjar nu en brevväxling... hur känns det omvärlden? Att få veta? Jag BREVVÄXLAR!
Joacim är då killen som lyckligtvis tittar in i kameran och säger hej hej!
"hej hej!"
För info så står han mitt i crowden på P&L och jag stod INTE mitt i crowden... Så simpelt var det, jag fäller en tår, men ack ack, jag ska ju se Anttila och Ledin och Moto Boy och Florence... JAG FÄLLER INGEN TÅR! Adjöken fröken och boysen!
Ett väldigt stört inlägg, bero om ursäkto på påhittad italienska! NU BLIR DET EN KALLDUSCH!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar