Jag kan liksom inte...
Det är så mycket jag undrar,
så mycket om dig och allt annat
så mycket jag skulle vilja veta,
eller bara höra
typ din röst
Nitt rum ser ut som ett bombnedslag. Halva trumkompaniet står i hörnet. Funderar nästan på att gå och slå på golvpukan och skrika. Vore lite smått chockerande och osmart. Mina kläder pryder golv och säng. Åh, allt ser ju så lovande ut.
Godnatt
/anna

jag ska nog endå luta mig tillbaka nu
fösöka iaf
lyssna & lyssna

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar